H17.

Skottdagen och jag vet inte, jag behöver göra en lista över saker som är bra.
1. Förra veckan var jag, som utlovat, strävsam. Det var inlämningsuppgifter och projekt och jag var på Ångströmlaboratoriet mest hela tiden. Kanske var det därför jag mådde mycket bra: ingen tid fanns att sitta hemma och vara ledsen och sådant trams.
2. En nyfödd prinsessa.
3. Helgen!
a) Fredag. Jag & Lovisa tog tåget söderut för att besöka Jesper och undersöka hur en gasque går till på KTH. Lovisa drack två öl, vi drog igång ett dansgolv och alla tyckte att det var konstigt att jag läser matte. Kort sagt: det var en himla bra kväll.
b) Lördag. Efter några timmars bråk med statistikprogrammet R var jag bitter och kände mig helt klart värd ett par glas vin och dans på Norrlands nollfyrasläpp - under sansade former, naturligtvis. Ha ha ha. "Tar det lugnt ikväll". HA HA HA. Hur som helst hade jag jätteroligt: dansade, tappade bort alla, dansade mer, hånglade med en kille i hipstermössa och åkte taxi(!!!) hem. Knäppt men kul.
4. Om nätterna drömmer jag att allting blir bra.
5. I måndags var det forskarlunch - en bra fysikgrej - med materialfysikerna. OCH!!! De har något projekt om magnetsinnen hos djur och jag det var så roligt och efterlängtat att jag nästan började gilla fysik igen (men bara nästan).

G17.

En söndag. Vaknade och var inte bakis trots inflyttningsfestrelaterat öldrickande under gårdagskvällen. Detta berodde naturligtvis på att jag ätit fil när jag kom hem. Fil med hallonsylt. Bra. Tog på min finaste kjol och gick till kyrkan, tårarna brände bakom ögonlocken. Tröstköpte godis på vägen hem. När jag kom hem och satte på mobilen fick jag sms från någon som bor många mil bort; han skrev att han saknar mig och hur svarar man på det, det är för fint. Egentligen skulle jag plugga men istället åt jag godis och mådde illa och oroade mig över att jag kanske inte är en så bra vän. Mamma ringde och jag ville bara fortsätta prata, berätta saker, höra min mammas lugna kloka röst, för första gången i mitt liv kände jag att hon skulle kunna förstå mig och göra saker lättare men det sade jag såklart inte och när vi hade avhandlat lite småprat sade hon ha det bra och lade på. Hade tänkt cykla till Willys men vågade inte, hela Uppsala är is och slask. Hade tänkt pumpa min pilatesboll och klippa luggen men glömde. Hade tänkt plugga men kan inte ta mig för det. Dagen får avslutas med lite Nils Ferlin och lite Harry Potter och nästa vecka ska jag vara strävsam, jag lovar. Så var det med det.

F17.

Hej här är en bild på mig & min nya klänning & mitt megahår. Ikväll ska jag äta middag med några vänner och vem vet, kanske dansa också. Det blir fint. Hoppas att ni får en bra fredagskväll!

E17.

Jag tänkte skriva att alla är så snälla mot mig och det kan ju vara sant, på sistone har jag fått många gulliga sms och mötts av "åh, Helena!" helt vanliga tisdagsluncher och blivit medbjuden på allehanda trevliga evenemang. Det jag nu tänkte på var dock när jag mötte en bekant i korridoren när jag skulle gå hem och han log och sade hejdå. Att bli glad över sådant är väl trevligt men i ärlighetens namn, jag måste sluta bli så tacksam över varje vänligt ord, måste inse att jag har någon form av värde, måste skaka av mig känslan av att vara elva år och bli förvånad över att någon ens noterar min närvaro och finner mig värd att tilltala.

D17.

Att vara sjuk var, såhär i efterhand, välbehövligt. Som något slags rening, för nu efteråt känns allt lite bättre. Idag stannade jag hemma från skolan men var pigg och gjorde saker som inte var att plugga, typ handlade och tvättade och städade. Första gången jag gick till tvättstugan var alla maskiner upptagna och jag tänkte skriva ett argt inlägg om att en stor anledning till att jag hatar utbytesstudenter är att de alltid tvättar sin konstiga tvätt i jättemånga maskiner. Några timmar senare gjorde jag dock ett nytt försök och alla maskiner var lediga; jag log saligt och startade fyra(!) maskiner. Mina känslor mot utbytesstudenter har dock inte mildrats, jag hatar dem av princip.

C17.

Den här veckan - jag vet inte. Först ledsenheten. På en föreläsning slutade jag anteckna för att istället trycka naglarna mot armen. När jag var full stod jag plötsligt rätt upp och ned på trottoaren och grät in i vantarna, mindes inte hur fasaden fungerar. Lyckligtvis var Jon där och kramade och sade snälla saker tills jag mindes Pred 7:14-15, åkte hem och somnade till Nåt för dem som väntar.

Det har kanske inte varit enbart misär. Jag har antagligen klarat en hemskt tråkig dugga och pluggat den roligaste matematiken ni (jag) kan föreställa er (mig) samt köpt en bok som verkar fantastisk. Den heter Basic Complex Analysis.

Jag satte mitt hopp till helgen, den skulle bli lugn & FIN och jag hade bra planer. Sedan vaknade jag och var sjuk och förutom när jag gick till statoil med pyjamasen under vanliga kläder för att betala överpris för fruktyoghurt så har jag mest sovit. Lugnt var det väl, men inte särskilt fint. Nu har jag dock varit vaken otroliga fem timmar i sträck, så förhoppningsvis är jag på bättringsvägen. Fem timmar liksom!