söndag 8 maj 2011
C14.
Anledningen till att jag var i Kil var min lillebrors konfirmation. Den var fantastisk och jag ville bara gråta hela tiden för det var de bästa psalmerna och Aron var världens finaste. Han var längst av alla, läste Jesusorden i evangelietexten med mörk röst och lite värmländska, spelade ett jättesvårt gitarrstycke och bar ut korset. Jag är stolt över honom. Lillebrorsan. Jag älskar honom på ett förbehållslöst sätt, grundmurat och ofrånkomligt. Så är det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar