Å15.

Igår lockade jag håret, tog på mig en ny klänning och gick på gasque. Maten var god och som vanligt var höjdpunkten kaffe & punsch. Jag blev full. Sedan vet jag inte riktigt vad som hände för på släppet var jag dödsblyg och gömde mig bakom vänner och bakom håret och kunde inte prata. Kunde. Inte. Efter att ha suttit på Max och beklagat mig en stund åkte jag hem för att somna gråtandes till Kent.

När jag vaknade till liv framåt eftermiddagen läste jag vad folk skrivit i min sångbok under kvällen. Jag vill bara grina för att alla är så gulliga; påminnelsen om att jag inte alltid är fullständigt socialt missanpassad var ganska välbehövlig. Gårdagskvällen var ju faktiskt övervägande trevlig; jag skyller mina misslyckanden på tequilan. Ikväll har jag ätit tacos & druckit pepsi med min korridor och ej varit ett missfoster utan ganska normal.